Jump to content

Andrew Mwenda

Bisangiddwa ku Wikipedia
Andrew Mwenda
Omuntu Kyusa Wikidata
Ekikulamusajja Kyusa Wikidata
Ensi y’o­bu­tuu­zeUganda Kyusa Wikidata
Erinnya eri­wee­redd­waAndrew Kyusa Wikidata
Erinnya lya famireMwenda Kyusa Wikidata
Yazaa­lib­wa nga1972 Kyusa Wikidata
Gy'a­zaal­waFort Portal Kyusa Wikidata
Ennimi z'amanyiLungereza Kyusa Wikidata
Omulimujournalist Kyusa Wikidata
Gyeya­so­me­raSsettendekero wa Makerere, SOAS, University of London, Busoga College, Mbarara High School, Nyakasura School Kyusa Wikidata
GyabeeraFort Portal Kyusa Wikidata
Awaadi z'afunyeCPJ International Press Freedom Awards Kyusa Wikidata

Andrew Mwenda (yazaalibwa mu 1972) Munnayuganda nga munnamawulire we mpapula, leediyo ne ttivvi, era nga ye mutandisi era nnannyini w'olupapula lwa The Independent, olufulumya amawulire agakwata ku nsonga ezikwata ku ggwanga. Emabegako yaliko omusunsuzi w’ebyobufuzi mu lupapula lwa The Daily Monitor, mu Uganda, era nga yaliko omuweereza wa pulogulaamu ya Andrew Mwenda Live ku leediyo ya KFM mu Kampala, ekibuga ekikulu ekya Uganda.[1]

Ebyafaayo n’obuyigirize bwe

[kyusa | kolera mu edit source]

Mwenda yazaalibwa mu 1972 mu Fort Portal, mu Disitulikiti y’e Kabarole, mu Bugwanjuba bwa Uganda. Kitaawe ye Mzee Phillip Muhanga ow’e Fort Portal. Mwenda muto wa Lieutenant General Kayanja Muhanga, omuduumizi w’amagye g’oku ttaka (CLF) mu ggye lya UPDF ne Margaret Muhanga minisita omubeezi ow’ebyobulamu ebisookerwako.[2][3]

Oluvannyuma lw’okusoma pulayimale mu kyalo, Mwenda yayingira essomero lya Nyakasura gye yamalira emisomo gye egya O-Level. Yagenda e Mbarara High School okusoma A-level gye yeetaba mu keediimo k’abayizi eri omukulu w'essomero omwami Bagatagira. Oluvannyuma yaddamu emisomo gye egya A-level oluvannyuma lw'okukkirizibwa mu Busoga College Mwiri mu mu kitundu ky'ebuvanjuba bwa Uganda. Yatikkirwa High School Diploma okuva e Mwiri. Yaweebwa ekifo ku yunivasite y'e Makerere, yunivasite ya gavumenti esinga obukadde mu Uganda era esinga obunene, gye yatikkirwa diguli mu by'amawulire.[2]

Oluvannyuma yawangula sikaala ya Chevening era n’akkirizibwa mu School of Oriental and African Studies mu University of London, gye yatikkirwa diguli ye eyookubiri mu by’enkulaakulana. Yali mugenyi mu Yale University, mu 2010. Era yasomanga ku Saïd Business School mu University of Oxford mu 2009. Mwenda yaliko omuyizi wa John Knight Fellow mu Stanford University wakati wa 2006 ne 2007 ng'omuyizi atali mu byakusoma mawulire. Yali musomesa omugenyi mu Yunivasite y’e Florida, Gainesville, mu 2005, era omugenyi omunoonyereza mu Africa Study Center eya Yunivasite y’e Leiden, mu Netherlands mu 2003.[4]

Mu 2008, olukiiko lw’ebyenfuna mu nsi yonna lwalonda Mwenda ng’omukulembeze w’ensi yonna omuto ( https://blog.ted.com/mwenda_shikwati/ ) ate mu 2010, Foreign Policy Magazine yamulonda mu bantu 100 abasinga okulowooza mu nsi yonna.[5] Mu 2011, Pulezidenti Paul Kagame owa Rwanda yalonda Mwenda okuweereza ku lukiiko lwe oluwabula Pulezidenti.[6] Mu 2012 ne 2013, Mwenda yalondebwa ekitongole kya Foreign Policy mu bantu 100 abasinga amaanyi mu nsi yonna ku mukutu gwa Twitter.[7] Mu 2013, yatandikawo ekitongole ky'embeera z'abantu ekya "Tugende" ng'ali ne Micheal Wilkerson wamu ne Matt Brown, kkampuni eyeewaayo okuyamba abavubuka okuba n'ebyobugagga mwe baggya eby'okweyimirizaawo. Okuva olwoTugende y'emu ku kkampuni ezisinga okukula amangu era kati y'ewaanira ku bakasitoma abasoba mu 25,000 nga bannannyini bintu n’abalala 30,000 abali mu nteekateeka z’okufuna obwannannyini nga bayita mu looni za micro finance.[8]

Mu 2011, Mwenda yayambako mu kuteesa okutuuka ku kukkaaanya wakati wa Pulezidenti Yoweri Museveni owa Uganda ne Kagame owa Rwanda, okugatta abakulembeze bombi wamu n’okuyambako okumalawo obutakkaanya bwabwe obutagonjoolwa wakati waabwe n’amawanga gaabwe gombi. Wakati wa 2011 ne 2018, yakola ng’omubaka wa buli pulezidenti eri munne era n’ayambako okukuuma enkolagana ey’omukwano wakati waabwe ng’abantu ssekinnoomu era ne wakati w’amawanga gombi. Enteekateeka eno yalemererwa okweyongerayo mu 2018, n’evaamu olutalo olupya olwavaako ensalo ya Uganda ne Rwanda okuggalwa okumala emyaka esatu.[9]

Mu 2005, yali omu ku bannamawulire abakulu ekkumi n'omukaaga abaayitibwa gavumenti ya Bungereza okuteesa ne Ssaabaminisita Tony Blair ku alipoota eyali egenda okufuluma ey’akakiiko ka Afrika(Commission for Africa).[10]

Ebyafaayo by’emirimu gye

[kyusa | kolera mu edit source]

Mwenda y'akulira kkampuni ya Independent Publications Limited, abafulumya akatabo k'amawulire akiyitibwa The Independent, akafulumya amawulire agakwata ku nsonga eziri mu ggwanga. Y'egomba Socrates, Karl Popper, ne Frederick Von Hayek, mulwanirizi w’eddembe, munnamawulire, omuwandiisi mu mawulire, omuwandiisi w’ebitontome ow’ekiseera ekigere, musuubuzi, era mutandisi w’emirimu egigasa abantu.[2][4]

Mwenda ddoboozi ly'Afrika erimanyiddwa mu kukubaganya ebirowoozo mu nsi yonna ku buyambi bw’amawanga amalala eri Afrika okulemererwa n’obwetaavu bw’okusiga ensimbi n’obusuubuzi ng’ebivuga enkulaakulana. Mwogezi w'enkungaana za TED era mwogezi wa bulijjo mu nkuŋŋaana okwetoloola ensi yonna.[1]

Mwenda yakolako ng’omusunsuzi w’ebyobufuzi mu lupapula lwa Daily Monitor era nga maneja omukulu w’ekitongole kyayo ekya leediyo ekya KFM, nga tannatandikawo The Independent mu 2007. Abaddeko ng’omuwi w’amagezi mu Banka y’ensi yonna, World Resources Institute, ne Transparency International. Era awandiikidde emikutu gy'amawulire egy'ensi yonna nga Der Spiegel, International Herald Tribune, The New York Times, ne Foreign Policy. Era akoze ebiwandiiko ku ttivvi ne leediyo ya BBC World.[1]

Mwenda era awandiise n’okuyambako okuwandiika emiko mu mpapula ezifulumya ebyenjigiriza ez’ensi yonna nga Africa Affairs, Journal of Modern African Studies, Review of African Political Economy, Journal of Commonwealth Studies, Journal for Contemporary African Studies, ne Journal of Democracy ssaako n'okuwandiika n’okufulumya essuula ez'enjawulo mu bitabo ebiwerako.

Mu Gwomunaana 2005, yavunaanibwa omusango gw’okukuma mu bantu omuliro olw’okuweereza ku mpewo okukubaganya ebirowoozo ku nsonga eyassa omumyuka wa pulezidenti wa Sudan, John Garang. Garang yattibwa mu nnyonyi ya pulezidenti wa Uganda bwe yasaanawo mu kibuyaga mu kitundu ky’abayeekera, bwe yali ava mu nteeseganya mu Uganda. Mu pulogulaamu ye eya leediyo, munnamawulire ono yalumiriza gavumenti ya Uganda "obutaba na busobozi" n'agamba nti baateeka Garang ku "nnyonnyi enkadde mu kiro, mu mbeera y'obudde embi era mu kitundu ekitali kitebenkevu".[11]

Mu Gwokuna 2008, yakwatibwa n'ayimbulwa ku kakalu ka kkooti Gavumenti ya Uganda lwa "kubeera n'ebintu saako n'okufulumya ebiwandiiko ebikuma omuliro mu bantu".[12][13]

Okulwanirira abantu mu kitundu

[kyusa | kolera mu edit source]

Mu Gwomusanvu 2006, Mwenda yalabikako mu kakiiko ka Bungereza akavunaanyizibwa ku bwavu mu nsi yonna okuwa obujulizi ku buyambi obuweebwa Afrika. Yawandiika nnyo ku ngeri obuyambi gye bukwata ku nkola y’enkulaakulana mu Afrika era byali bifulumiziddwa mu mpapula z’amawulire ez’ekitiibwa nga International Herald Tribune ne Der Spiegel era n’akola entambi ku leediyo ne ttivvi ya BBC ku nsonga eno. Mwami Mwenda era abadde ayogerwako nnyo mu mikutu gy’amawulire egy’ensi yonna, omuli BBC, CNN, The New York Times, The Washington Post, The Times, The Economist, n’empapula z’amawulire endala nnyingi, emikutu gya leediyo ne ttivvi mu Bulaaya ne North America.[10][14]

Akolokose ebitongole ebigaba obuyambi n’abazirakisa olw’ebyo by’agamba nti tebikola bulungi n’okwekobaana n’obuli bw’enguzi. Alowooza nti obuyambi bw’amawanga g’obugwanjuba okusinga bubadde tebuyamba nkulaakulana y'Afrika, kubanga kireetera okwesigama ku mawanga ago, okuyimirizaawo entalo n’amawanga agalya enguzi.[15] Agamba nti obuyambi bulina kugenda mu mawanga amaavu ddala, agalemereddwa okukulaakulanya abantu, okusinga ago agatereddemu. Mu Gwomukaaga 2007, yayogerako ku nsonga zino mu lukungaana lwa TED olwali mu kibuga Arusha ekya Tanzania.[1]

Mu 2014, Mwenda y’omu ku baasaba okusazaamu etteeka lya The Uganda Anti-Homosexuality Act, 2014.[16]

Nga 3 Ogwokubiri 2019, Mwenda yatongoza ekibiina kya Uganda National Peoples’ Democratic Revolutionary Front (UNPDRF) mu nsiko z’e Kanyandahi mu Bugwanjuba bwa Uganda n’abasajja mukaaga n’emiggo etaano. Y'erangirira ng'omukulembeze w'okuntikko owa UNPDRF ate Charles Onyango Obbo ng'omukulembeze w’endowooza waayo. Ku mikutu gya yintaneeti, yalangirira nti ekiruubirirwa kya UNPDRF "kulwanyisa nfuga ya Museveni ey'obuli bw'enguzi n'obwannakyemalira, enkola ya Besigye ne Bobi Wine ezireeta obunkenke obw'amaanyi." [17]

UNPDRF erina erinnya lye limu n’omukago gw’ebyobufuzi ogwa kkono mu Ethiopia, The Ethiopian People’s Revolutionary Democratic Front (EPRDF) ogukulemberwa ssaabaminisita wa Ethiopia Abiy Ahmed, kyokka tekisuubirwa nti UNPDRF ewagirwa oba ekwatagana ne EPRDF.

Mwenda yawangula awaadi ya CPJ International Press Freedom Awards mu 2008 eyawagirwa akakiiko akakuuma bannamawulire, "nga kassa ekitiibwa mu kwewaayo kwe eri eddembe ly'abannamawulire mu Uganda n'ensi yonna".[18][19]

Obuwandiike bw'ebitabo

[kyusa | kolera mu edit source]
  • 2007: Investieren Geht uber Schmieren, Entwicklungspolitik, Ogwekkumineebiri 2007, Nr. 12 62 Jahr.
  • 2007: Personalizing power in Uganda, Journal for Democracy, Ogwomusanvu 2007, Omuzingo 18, Ennamba 3
  • 2006: "Sustaining Growth and Achieving Deep Reductions in Poverty: How Uganda Recovered from Conflict"; in Attacking Africa's Poverty: Experience from the Ground Edited by Louise Fox and Bob Liebenthal, World Bank, Washington DC.
  • 2006: Foreign aid the Weakening of Democratic Accountability in Uganda (a policy briefing paper for the Cato Institute, a think tank in Washington DC.
  • 2006: Ne Roger Tangri: 'Politics, Donors, and the Ineffectiveness of Anti-Corruption Institutions in Uganda', Journal of Modern African Studies, 44, 1 (2006)
  • 2005: Ne Roger Tangri: 'Patronage Politics, Donor Reforms, and Regime Consolidation in Uganda, 104, 416 (2005), 449–67.
  • 2003: Ne Roger Tangri:"Military Corruption and Ugandan Politics since the late 1990s." in the Review of African Political EconomyNo. 98, 2003.
  • 2001: Ne Prof. Roger Tangri, Corruption and Cronyism in Uganda's Privatisation in the 1990s, Africa Affairs 100–398 100–398 (2001) 87–103

Ebijuliziddwa

[kyusa | kolera mu edit source]
  1. 1 2 3 4 TED Conferences LLC (2019). "Andrew Mwenda: Journalist & TED Speaker". New York City: TED Conferences. Retrieved 27 February 2019.
  2. 1 2 3 Kato, Josha (15 August 2005). "Who Is Andrew Mwenda?". Retrieved 27 February 2019.
  3. ↑ "Lt Gen Kayanja Muhanga speaks out on new appointment". 93.3 KFM (in American English). 2022-10-07. Archived from the original on 21 January 2023. Retrieved 2023-01-21.
  4. 1 2 Anne Perkins (7 August 2008). "Profile: Andrew Mwenda". Retrieved 27 February 2019.
  5. ↑ ahughey (2023-11-27). "The FP Top 100 Global Thinkers". Foreign Policy (in American English). Retrieved 2023-12-01.
  6. ↑ "Kagame drops Mwenda as advisor - Nile Post". Archived from the original on 2019-10-20. Retrieved 2026-02-27.
  7. ↑ "The FP Twitterati 100 |". Archived from the original on 2014-12-09. Retrieved 2026-02-27.
  8. ↑ "Andrew Mwenda backed Tugende secures $5 Million in financing". Digest Africa (in Lungereza). Archived from the original on 2023-12-01. Retrieved 2023-12-01.
  9. ↑ "Reconciliation for Kagame and Museveni | HuffPost UK Politics". www.huffingtonpost.co.uk. Retrieved 2026-02-27.
  10. 1 2 Andrew M. Mwenda (8 March 2005). "Africa: Foreign aid sabotages reform". Retrieved 27 February 2019.
  11. ↑ "Journalist charged with sedition over programme on Garang death". Geneva: Integrated Regional Information Networks (IRIN). IRIN. 15 August 2005. Retrieved 27 February 2019.
  12. ↑ Press Release (30 April 2008). "Uganda: Two Other Journalists Arrested for 'Possessing Seditious Materials' And 'Publishing Inflammatory Materials'". New York City: Committee to Protect Journalists via AllAfrica.com. Retrieved 27 February 2019.
  13. ↑ Observer Media Limited (23 September 2009). "Mwenda charged with sedition". Archived from the original on 28 February 2019. Retrieved 27 February 2019.
  14. ↑ Andrew M. Mwenda (17 April 2013). "Madonna and Africa's 'celebrity saviors'". Atlanta: Cable News Network (CNN). Retrieved 27 February 2019.
  15. ↑ Alison Stewart (29 June 2012). "Is Foreign Aid Harming Africa? (Interview With Andrew Mwenda)". Washington, DC: National Public Radio (NPR). Retrieved 27 February 2019.
  16. ↑ "Uganda court annuls anti-homosexuality law". London: British Broadcasting Corporation (BBC). 1 August 2014. Archived from the original on 28 February 2019. Retrieved 27 February 2019.
  17. ↑ "Uganda National People's Democratic Revolutionary Front | Newz Post" (in American English). Retrieved 2020-05-01.
  18. ↑ CPJ (25 November 2008). "CPJ to honor brave international journalists: Andrew Mwenda, Founder and Managing Editor, The Independent". New York City: Committee to Protect Journalists (CPJ). Retrieved 27 February 2019.
  19. ↑ CPJ (25 November 2008). "International Press Freedom Awards: Andrew Mwenda, IPFA 2008 Video" (Video). New York City: Committee to Protect Journalists (CPJ). Retrieved 27 February 2019.